CensureraMig

Jag vet inte varför, men känner mig väldigt glad idag.
Hela kvällen igår (more or less) spenderades med att skriva min filosofiuppsats som skulle lämnas in idag. Jag vet inte varför, men jag hade fått för mig att den skulle vara på cirka 3 000 ord. Jag skrev jämt lite mer än 2 000 ord och kände mig så himla besviken på mig själv, men klockan var ett på natten och jag orkade helt enkelt inte mer. Men så idag när jag kom till skolan, fick jag veta att jag hade missuppfattat det hela. Uppsatsen skulle vara på runt 5 000 TECKEN, cirka 3 sidor med dubbelt radavstånd. Ops, min är nästan 5 sidor långt med bara 1,5 radavstånd. Jaja, då ser det ju ut som jag har jobbat som bara den med den där. Det är ju bra.

Va ute i stallet idag också. Borstade, gosade och pussade lite på Lara först. Sen gjorde jag iordning Matador för en ridtur, kände för en utmaning idag. Och jo tack, det fick jag också. I början var han stel som bara den, men så blir det när han inte har ryttare som kan jobba honom på rätt sätt. Anyway, efter en lång uppvärmning så slappnade han äntligen av och gick verkligen helt superbra! Jag va så stolt och sken ikapp med solen samtidigt som vi travade runt i lugn takt och Mats jobbade på bra.

Det enda jag egentligen har att vara lite grinig över idag, är det faktum att Mr Gunne inte har svarat än. Jag vill ha ett svar, jag vill ha det jobbet! Samma med Gunilla, kan hon inte bara ringa eller wtf är problemet ?!

Nej, nu tänkte jag ta en promenad. Palla sitta inne när det är så underbart väder! Är ledig resten av veckan, ska ju bli hur skönt som helst!

Men men, vi hörs later.
Puss å kram.

Idag red jag Lara lite. Hon va inte så värst rolig när jag skulle tränsa/sitta upp, krånglade massor. Bla så lyckades hos ställa sig på min fot, hon som fortfarande har brodd kvar. Nej, det va inte skönt. Samma fot som jag fick skavsår på tidigare idag. Great! Men hon gick fint när vi red. Vi skrittade och travade bara en stund i paddocken pga min onda rygg/axel/skulderblad och Laras bebis. Oh, mindre än 2 månader kvar nu. Spännande!

Fick även mitt letter of recommendation av Elisabeth. Verkligen supergulligt skrivet av dem. Men, här iaf ska ni få höra vad grym jag är. Hahah.

"When I heard that Ronja Eklöf wish to go to your place in Ireland, we had to write to tell you, that this girl is very responsible and has extreme horse feeling too. She is also an excellent rider. We have warmblood horses and she helped us for about eight years with stable work and riding, so we know her very well. We recommend her to the best! Our family is very pleased with her and will miss her very much when she goes abroad. Ronja is also an absolute honest person and quit reliable."

Nu ska jag skriva min filosofi uppsatsa som ska va inlämnad imorgon. Kul? Nej. Jag ska skriva om djurrätt, om djur kan värdera sina liv som människor kan och hur de bör eller inte bör "utnyttjas". Ganska spännande egentligen, men svårt som attan!

Nyss hemkommen från skolan. Hade mina bruna låga pumps idag. Va så glad för alltid när jag har dem så får jag skavsår men så tänkte jag tidigare idag "Fan va skönt, jag har inte fått nå sår av dem idag!" Men tji fick jag. På vägen hem fick jag världens sår på foten. Men nu är jag omplåstrad.

Idag i skolan var det underkläder utanpå kläderna som gällde. Jag va den enda som hade string :P Kändes ju inte så där jävla sexigt, men vad gör man inte för klassen?
Bild kommer nog senare, ska ni få se va hett det va.

Ska snart ut till stallet. Bara värma en bit pizza och kolla mailen. Nepp, inget nytt i mailen. Inget svar än. Elisabeth har redan skrivit klart rekomendationsbrevet, ska ut och hämtade det. Ska bli superspännande att läsa. Kanske lägger upp det här om det är bra ^^
Vi hörs senare.

Dagens låt
The Ark - Death to the Martyrs

Usch, igår va jag ute i stallet och det va inte alls roligt. Vi började med att mocka. Ali följde med mig ut och vägrade göra som jag sa när jag visade honom hur man mockar på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Men jag höll masken, orkade inte börja bråka. Sen tog vi in Lara och borstade, gjorde iordning henne. Sen kläcker Ali att han inte vill rida, även om han tidigare lovat mig att han skulle sitta upp iaf en liten stund. Sen red jag lite dressyr, och det var HEMSKT! Lara var så stel och jag va så sur på Ali som bara satt och kollade på samtidigt som jag va jävligt sur på en annan person. Allt bubblade inom mig och jag fick verkligen hålla i mig själv för att inte gå lös på stackars Lara. Hon kan ju knappast hjälpa om jag bara blir sämre och sämre i min ridning...
Faktiskt, om jag inte får en ny häst snart är jag så nära att ge upp.

Ja, så sjuk är jag tydligen att doktorn ville inte ens skaka hand och hälsa på mig. Ja, eftersom jag nu har varit sjuk i drygt 10 dagar och inget hjälper har jag nu varit iväg till sjukhuset. Igen. Vi gjorde vanligt halsprov, precis som sist, och även ett blodprov. Hon tyckte att hon skulle sticka mig i armvecket men jag har en otrolig fobi för blodådror (detta är inget att skämta om, den är riktigt allvarlig). Tack Gud, så har jag tydligen väldigt tunna blodådror och även om hon tillslut fick sticka mig i armen så kom där inget blod. Däreför fick jag istället bli stucken i fingret där jag nu har fått ett jättefint ljusblått plåster med en snigel, en skölpadda, en nyckelpiga och en fågel på. Sen gick vi från det stället man tar prover till själva herr doktorn. Han hade då redan sett mina provsvar och ville inte ens ta mig i hand. Han fick kolla lite i halsen på mig, men eftersom jag har svåra problem med att gapa (det gör skitont) så gick det inge vidare. Summan av kardemumman blev dock att jag ska tillbaka till sjukhuset 13.30 idag till en öron-näsa-hals doktor och hon ska då få bestämma över mitt öde. Här är mina alternativ. Eller, mina alternativ är väl fel att säga, men något av detta kommer hon att göra;

• Ge mig en antibiotikakur
• Ge mig en antibiotikakur + göra ner en nål i munnen på mig och med hjälp av den suga ut var
• Operera och ta ut var
• Operera och ta bort hela tonsillen

Personligen, hoppas jag på alternativ ett. Eller någon av dem när jag blir opererad för då får jag iaf sova. Inte tänker jag ta någon som ska suga ut var med en nål medans jag är vaken. Jag har gjort det förut, och jag tänker inte göra det igen!

Nu förstår ni, har jag varit sjuk i tre dagar och halsen blir inte bättre. Så om 20 minuter ska jag iväg till sjukhuset och ta halsprov. Jag tror, och hoppas, att den bara är irriterad. Orkar inte med att äta penicillin. Jag hatar penicillin.
Nått annat jag hatar just nu är, tyvärr, min morfar som bara måste stå i våran trädgård och såga något nu. Klockan är lixom 09.38. Allvarligt talat.
Nej, nu måste jag klä på mig om jag ska hinna till herr doktorn. Eftersom jag antagligen inte kommer ha något bättre för mig idag, kan jag ju komma med en rapport om hur det gick när jag kommer hem.

Okej, det var ingen halsfluss och jag slipper penicillin. Känner mig faktiskt mycket bättre nu, och imrgon ska jag iväg till skolan. Därför måste jag plugga lite tyska, såfort jag orkar samt skriva färdigt redovisningen till engelskan.
Har även bytt mitt kort nu från Glocalnet till Tele2. Känns bra, kan Ali skicka sms till mig när han vill :)

Oj, gud. Har velat skriva här sååååå länge, men det har bara inte blivit av. Fullt upp med.. mig själv, helt enkelt. Just nu ligger jag hemma, har varit hemma och sjuk i 2 dagar nu. Rejäl feber och sjukt ont i halsen. Tittar just nu på "So you think you can dance". Har tittat på tv inprincip hela dagen, har lixom inte orkat röra på mig. Feber tar verkligen musten ur en.

Har däremot ätit lite kex med vitlöksost. Gott gott. Gör mig väldigt sugen på en flaska vin, kex, ost och Ali ^^. Eller min Mickan och Ivana mina flickor. Det jag saknar mest dock just nu är ändå Lara, min älskling alla dagar i veckan. Har inte varit ute på 8 dagar nu. Först va det fullt upp, hemma och skolan samt dåligt väder. Sen åkte jag till västerås onsdag till söndag. Och igår hade jag feber. Men imorgon är jag ledig, om jag känner mig lite bättre och starkare ska det nog bli en svängom ut till stallet.

Nu ska jag prata lite med Ali som var på jobbintervju idag. Jag hitta en annons åt honom, vi skrev ihop ett cv och skickade in. Nu får vi bara hålla tummarna.

Okej, men iaf. Jag ska försöka skriva mer grejer här i från och med nu !

Ja, idag börjar min och Paulines fasta. En helande process för att rena våra kroppar på toxiner. Även en tid att ägna åt meditation och komma närmare Gud. Nej men faktiskt, det här är för att hela oss själva och rena våra kroppar. Så i 10 dagar framöver kommer vi antagligen må skitdåligt och jag kommer va förbannad på allt och alla för jag kommer va så hungrig.
Våran föda kommer nu bestå av te, citronvatten, grönsakskok (bara själva soppan, inte grönsakerna), utspädd proviva, glaubertsalt (Dr Richers te eller laxermedel, vi får se vad lotten hamnar på) och.. ja, det va väl det. Under varje dag ska vi få i oss minst 2-3 liter vätska.

Nu vet alla det, så jävlas inte med mig under dessa dagar. Våran fasta kommer avslutas 17 januari så va snäll tills dess.

Ja, jag har hittat ett helt, för mig, nytt superbra bildprogram. Men eftersom jag vill behålla det bara för mig och min vän, så skriver jag inte vad det heter. Här är iaf lite smakprover.

Ja, nu ska jag bara skriva ner allting jag hatar för att jag har lust med det.
Vi börjar väl med en så oerhört irriternade grej - hela frånvarosystemet på Brogårdsgymnasiet. Man får skolk för lektion när man hade ledigt, eller dagar man har ringt och sjukanmält sig. Hallå?! När man dessutom har bett om ledigt för en gångs skull, nej då duger inte då heller. Så får man INTE göra. Nej fy fan, skärp er skoljävel.
Och när jag ändå är på och klagar på skolan vill jag ta upp en sak till.
Skolmaten på Brogårn. Här åker man hemifrån nio på morgonen, har lektioner till 16.10 och sen direkt till bilskolan vilket leder till att man är hemma kanske vid 19-tiden. Kanske har man som mig, problem att stressa i sig frukost på morgonen. När lunchen väl närmar sig så får man snuskigt mos (som gör att det känns som det växer mos i min hjärna), halvrå korv eller dagens favorit; en "kycklingpaj" som var en stor ostklump (eller dylikt, jag är inte så säker på vad det där egentligen bestod av) men ytterst få och små kycklingbitar. Istället får man äta lite knäckebröd och sallad. Hurra för skolmat!

Sen vill jag även poängtera HUR mycket jag HATAR alla falska, inställsamma rövslickare. Ni får då aldrig nog. Såhär tycker jag; om någon sviker mig, då gillar inte jag den sålänge den inte ger ett väldigt ärligt förlåt. Om någon ljuger för mig, annat än en vit lögn då och då, så har jag väldigt svårt att lita på den personen igen.
Så till er som känner mig - om du gillar mig så prata med mig, visa att du gör det. Men om du hör till gruppen som inte tål mig och mitt sätt att vara så skit i mig för jag kommer antagligen skita i dig. Jag hälsar bara för det känns lite schysst.

Sen hatar jag juntan i Burma. Här kommer några schysta munkar och vill använda icke våld för att lösa ett problem, funka att Gandhis idéer faktiskt funkar. Aa vad gör de där maktgalna asiaterna? Jo, skjuter ner folk, fängslar munkar och bara beter sig allmänt dåligt. Så fy för er och alla andra sunkiga diktaturer i världen. NI SUGER!

Jag hatar även att de aldrig visar 7th Heaven och SvampBob på bättre sändningstid. Ut med Idol, jag vill ha familjen Camden och Patrik LaStella!

Sen är jag sur på SJ. Varför ska det va så jävla dyrt att åka någonstanns? Har lever man knapert på sitt studiebidrag så ska en resa tur och retur gå på 300-400kr. Om vi ska hjälpa miljön så är tåg ASBRA. Men det fattar tydligen inte alla fukkers på SJ, nej det ska va dyrt med skitdåliga rabatter. Och de där tågen sen ska då alltid vara försenade....

Nu till mitt antagligen största hatobjekt för resten av året; vetrinären som tjänstgör vid Markebäcks Stuteri. Om det okompetenta idioten har knackat ut mig bebis och lämnat cystan så... jag skickar mina brushor, len!

Så, just nu kan jag inte få ut mer hat ur min lilla, lilla kropp (ja, Salim tror faktiskt att jag väger 50kg. Tack Salim ^^)
Imorgon åker jag till Västerås med de där dyra jävla skit SJ. Jag kommer iaf slippa skolmaten. Jag lovar, flygplansmat är fan bättre för då får man iaf sånt gott bröd!

Låt oss börja med lite fakta o just fåret, innan vi går in på mina egna upplevelser med detta fantastiska djur som tom omnäms i Bibeln.
Fåret är då ett däggdjur och dessutom en idisslare, precis som typ renar och kossor. För oss människor har vi haft stor nytta av fåren i många hundra år. Vi har haft dem till att producera mjölk, ull och kött. Eller så gillar man dem av samma anledning som min fd. fårlärare Lars-Rune; de är vackra att titta på!
Det finns en flertal olika fårraser här i sverige, vanligast är vårat inhemska får Gutefåret ihop med dalafår, finullsfår och pälsfår.
Som de flesta vet så är får mycket populära både i Wales och speciellt på Nya Zeeland där man har flera hundratusen får i samma flock. Och på Island - där har man över 700 000 får eftersom man gillar fårull på Island.



Nu till mina egna upplevelser med får, ja det har ju blivit en hel del genom åren. En del tragiska, men de flesta oerhört roliga och man skrattar friskt när man tänker på det. Jag har alltid gillat får, men mitt riktiga intresse började nog 2002, vid Stall Sågartorp. Ja, förr hade vi säkert 10-20 tackor där (Om fåret är en flicka kallas det tacka). Låt oss börja med en brun liten bagge vid namn Buster. De ville inte ha Buster ute hos tackorna, så han fick flytta in till stallet med mig och pauline. Han va en social liten sate, många fina kelstunder med honom. Efter ett tag flyttade även Busters mamma, Molly, in med honom, för att han skulle slippa va ensam. Molly var en rädd liten tacka, brun hon också. Molly var rolig att ha i stallet för jag och Pauline brukade leka hopptävling med henne. Vi byggde upp ett hinder sen skramlade vi med en hink så hoppade hon. Jätteduktig. Den våren, när Molly och Buster bodde inne i stallet så fick Molly en liten flicka. Hon va svart med en vit fläck mitt på huvudet. Jag och Pauline fick döpa henne och lotten hamnade på det oerhört vackra namnet Tara. Tara var precis lika social som sin storebror, ett tag trodde vi att Buster va både Taras bror och pappa men efter ett tag klurade vi ut att det var nog den oerhört sexiga Bill som var far till Tara.
Med söta lilla Tara i närheten så blev livet jobbigt för Buster, när han inte fick lika mycket uppmärksamhet. Det hela slutade med att han brukade stånga en i ryggen när man satt och kelade med Tara. Sen framåt sommaren så flyttade alla tre ut till de andra fåren.
Ett annat får som var väldigt speciellt för mig va Linus. Linus va det sötaste lilla lamm du kan tänka dig, men hans mamma Lisa var inte den snällaste. Lisa ville nämligen inte veta av Linus och hade dessutom trampat på honom som gav han en rejäl skada i benet. Därför kunde inte Linus va med de andra lammen och leka, istället spenderade han sina dagar med mig och Pauline. Vi brukade ha med honom när vi satt och njöt i solen. Linus var ett såkallat flasklamm, och det året hade vi även 2 eller 3 till flasklamm men Linus var helt klart våran favorit. Tyvärr så blev Linus aldrig bättre och de fick avliva honom....
Men samma dag som Linus gick bort, fick vi ett nytt litet knytte att se efter. Hans mamma ville inte heller ha honom. Sixten hette han. Nog för att Linus va söt, men Sixten... Jag kommer ihåg första gången jag såg honom. Han låg där, i en egen liten hage brevid de andra fåren. Han var sååå liten, jag har aldrig sett ett så litet lamm. Sixten blev vårat nya skötebarn och han brukade springa med oss i stallet. Men när Sixten blev äldre så blev han ganska elak och en gång när vi busade så stångade han till min hand så den svullnade lite... Men nu är Sixten uppäten sedan länge.
För att nämna ännu ett speciellt får - Sara. Hon var en vacker tacka, det må jag säga. Hon var kritvit som det renaste lakan men hennes ben och hennes ansikte var kolsvart (Ganska korrekt beskrivning...) Hon var ett väldigt socialt och trevligt får. Inte så mkt mer att säga om henne, hon var trevlig. Men när E & HR bestämde sig för att skära ner lite på fåren så fick hon flytta.



Här tänker jag ta en paus för att berätta om mina fårupplevelser nere i skåne. Ja, självklart hade jag sådanna. På skolan fanns det ett stooort fårstall, rena drömmen. Jag kommer ihåg att våran grupp, gruppsex, skulle ha fårlektion med Lars-Rune. Det första vi gjorde var att fånga oss ett varsitt får med rep, sen gick vi en mindre promenad med dem i koppel. Några får va lite busiga och drog iväg och släpade folk efter sig - men mitt får va snällt. Våran andra fårlektion åkte vi iväg till en annan gård för att klippa några får. Det var kul, alla skärde sönder sina får lite men det gick bra. De blev riktigt snygga. Tack till alla snälla får i Skåne.

Tillbaka till fåren vid Sågartorp. Här kommer en av mina personliga favoriter - Sixten (OBS! En ny Sixten) Sixten var inlånad från något annat fårställe utanför stan för att bli pappa. Och vilken charmör sen! Var Sixten längst bort  i hagen räckte det med att man ställde sig vid stakete och ropade lite så kom han direkt. Men precis som den andra Sixten så blev han ganska stöddig efter att tag och började stångas. Tyvärr åkte Sixten hem allt för hastigt. Du är saknad.


Men nu till Sixtens avkommor. Hitills har han fått fem barn, tre med Vitnos och 2 med Lisa. Vitnos barn vet jag inte så mycket om föruto att det är 2 svarta med vit fläck på huvudet och en vit. Den vita är en flicka, så även den ena svarta. Den sista då självklart en pojke. Lisas bebisar vet jag dock lite mer om. De föddesden 29/3 -07 runt 8-9 på kvällen. Den vita, pojken, kom ut med en gång med den svarta, flickan, fastnade. E fick hjälp från M. uppe vid Höjdängen och efter många om och men fick de ut henne. De tog även dit vetrinären för att kolla så att Lisa var okej och alla bebisar va ute. Allt va prima. Problemet nu var att den svarta (som jag i mitt huvud kallar Mini av någon anledning) fick inte äta. Det tog en dag innan Lisa accepterade den svarta.
Mini (låt mig kalla henne det tills vidare, okej?) är fortfarande lite blyg, men hennes bror är raka motsatsen. Lill-Sixten som han heter, har inget emot att klättra upp i knäet, snutta på ens näsa eller busa med en. Han är lika charmig som far sin. Jag har, ofta ihop med Pauline, spenderat mycket tid med Lisa, Mini och Lill-Sixten i deras box. Man får aldrig riktigt nog av Lill-Sixten.


För att avsluta detta tänkte jag ha med några roliga saker som har hänt under våran tid med fåren. Låt oss börja med den gången vi hade säkert 30 lamm som rymde ut ur hagen stup i kvart och ofta ut på vägen. När jag och Pauline var nere i paddocken och red så brukade folk stanna med bilen och säga att lammen hade rymt. Tillslut tröttnade vi på att göra pauser i våran ridning och när bilarna stannde så svarade vi istället med "Vi vet, de brukar göra det".
Eller den här gången, en personlig favorit. (Don't try this at home) Får jävlarna hade rymt från en hage och då föste vi in dem i en annan. Saken va den att halva flocken va kvar i den andra hagen på andra sidan bäcken. Tillslut va jag så trött på allt bräkande så jag skulle kasta över ett lamm till sin mamma på andra sidan. Tyvärr blev det lite fel i beräkningen och lammet åkte ner i vattnet. Tack gud så kom den upp, men det var första och sista gången jag kastar ett lamm.

Vill du veta mer om får eller mina upplevelser med får ? Va inte blyg, fråga !
Får på TV

• Babe I
  
• Ett får i storstan
• Bondgården

Idag var då årets första officiella picknick. Egentligen skulle jag och Pauline ut och rida. Men vi orkade bara inte, så istället bestämde vi oss för en skön promenad som skulle avslutas med en picknick. Så Pauline kom hem till mig och vi gjorde exakt nio delikata muffins, varav fem kletade vi även in en klutt med nutella.